söndag 7 september 2014

Musikens kraft är helt enorm

Jag sitter just nu och rensar, sorterar och lägger till i min musik och mina spellistor. Underhållande, definitivt. Jag tog precis bort en lista som jag döpt till "2011", efter att ha placerat musiken i nya listor. Men oj vad nostalgiskt det var. År 2011 hände det mycket, och det speglas verkligen i musiken. Häftigt att lyssna på och på något vis förflytta mig tillbaka till den tiden...

Men jag har ju även andra listor, med annan musik. Och varje låt spelar jag introt på, och efter varje intro infinner sig en känsla som jag inte riktigt är van vid.

Jag är inte den som ständigt lyssnar på musik, och kan absolut inte göra det när jag ska fokusera huvudet på något, till exempel plugg eller betalar räkningar. Om jag en dag bestämmer mig för att lyssna på musik i mina lurar på väg till skolan, så blir hela dagen påverkad. Det kan vara på ett positivt sätt, om det är musik som gör mig glad, eller så kan musiken få mig fundersam och ganska tyst. Det kan visserligen också vara bra. För när jag lyssnar på musik, då gör jag det helhjärtat; jag lyssnar på musiken, jag lyssnar på texten, jag minns en massa tillfällen då musiken spelats tidigare och skapar mig en massa nya minnen för mig att minnas i ett senare skede. Det är en enorm process, och det är antagligen anledningen till att jag måste/vill fokusera så mycket på musiken när jag väl lyssnar. Jag kan inte lyssna för att slappna av.

Men ska jag städa, träna eller något annat med kroppen som inte kräver så mycket tänkande så lyssnar jag gärna på musik för att bli motiverad. Vid dessa tillfällen har hjärnan tid att processera allt den vill tänka på, utan att det tar kraft från det jag egentligen vill utföra. Förutom att jag lätt fastnar i något slags dance-mode under städningen som gör att jag hellre dansar till sjukt bra musik, än att städa. Men vem händer inte det?

Vad betyder musik för dig? Att den har någon slags kraft, det är i alla fall självklart för mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar